EmilieLindholm

Det känns som lugnet före stormen här i Mölndal. Grå, tjocka moln skymmer hela himlen. Fönstret som står på glänt slår till då och då och små kyliga briser träffar min hud. Jag blickar ut genom fönstret, ingen människa syns till. Det är som att världen står still. Ett starkt sken träffar mitt öga. Allt är så stilla. Och plötsligt, en kraftig smäll, det skakar till i hela huset. Jag ryser och det bildas små knottror på min hud. Jag vänder mig om och ser en mörk skugga, den rör sig snabbt och rakt emot mig...